veckan som gått

Dessa veckor har det inte hänt så mycket. Men här kommer en liten sammanfattning.

Onsdag: Ronja, Sofia (syssling) och Sofia N var här en sväng. Fia och Fia mellan landade lite i sverige mellan sina äventyr. Nu senast var de i lodon och jobbade lite och nu skulle de iväg till grekland på semester. Jag har inte träffat de två sen i sommras. Skönt att få tjöta ikapp lite. Elina fick en jättesöt klänning, den kommer hon troligen att ha på fikat/lunchen efter dopet. Tack!



Torsdag: Jag får några timmar för mig själv när mille tar Elina och Zigge och går till milles föräldrar. Jag tar bilen och åker till Netto och A6, riktigt skönt. Shopping är riktigt avslappnande och kul.



Fredag: Mille hämtar sin nya fina cykel.



Lördag: Becca och Tony var förbi en sväng på eftermiddagen/kvällen. Självklart hade de med sig lilla Sebastian. Han är inte särskilt liten längre, fast det har han nog aldrig varit. Det är alltid lika trevligt att träffa dem. Vi åt mat, var ute och gick i det underbara vädret, åt glass och lite chips med dip. Elina fick paket igen. Denna gången en riktigt söt body med tillhörande byxor, och det bästa är att det är fairtrade- och KRAV-märkt. Bra både för miljön och elinas hud.



Söndag: Grillning med svärföräldrarna här hemma. Det gäller ju att bjuda igen någon gång för all mat vi äter där.



Måndag: Promenad med min farfar, Elinas gammel farfar. Han körde vagnen så stolt och försiktigt. Det var mycket trevligt i det fina vädret. Vi åt glass och tjötade.
Jag fixade lite med dop inbjudningarna. Skickar lite sms och ringer till några som jag vet inte tittar på sina mobiler.



Tisdag: Hämtar ut ett paket som jag inte har någon aning om vad det är. Det visar sig att det är inbjudningskorten till dopet, som jag beställde den 17/4 och då betalade extra för expressleverans. 3 dagars leverans sa dem att det skulle vara, det var låååånga 3 dagar tycker jag. Men fina var de. Jag får la dela ut dem på dopet eller nått. Pengarna har jag redan fått tillbaka och de ville inte ha tillbaka dem heller.
Jag köper en matta till balkongen. Det blir en svart i bambu från Jysk, på annons.
Sen vid 13 skulle vi träffa Vickan för en fika på IKEA. Jag kommer dit vid 13:05 och tror att jag är sen. MEN ingen vickan var där. Så jag skickar ett sms. Det visar sig att hon glömt oss. Men till slut kommer hon. Snäll som hon är så bjuder hon på mat på ikea, gott med köttbullar.
Min nya bärsjal, en "mysak", kom med posten. Jag vann den på tradera. Jag är hel nöjd. Äntligen har jag en egen sjal.



Onsdag: Dax för 2månaders läkarbesök på bvc. Elina är nu 57cm lång och väger 4505g. Stora tjejen nu ju. Sen åker vi in till friskis och äter lunch med min mamma, elinas mormor.



Torsdag: Sovmorgon. Sedan tar vi bussen ner till staden för att träffa D och mamma en stund. Jag äter lite av mammas sallad. En kycklingsallad med massa annat i. Bland annat pinjenötter, kom vi på efter att mamma först hade övertygat mig att det är majs och fått mig att smaka. Sånt som händer. Sedan en riktigt skön promenad längs med vätterstranden tillsammans med D.
Mille slutar jobba tidigt och vi åker och köper blommor till balkongen. Den blir jättefin.






Att en sån liten människa kan göra så många miner.

Hon gör mig helt varm....

Elinas första "fest"

I går var Elina och jag på värdfest på friskis. Fast först var det fika med repa gänget. Underbara Hanna hade bakat paj, supergod. Elina fick en söt fylla-i-bok, nu har hon två. Trevligt prat och underbart sällskap.

Sedan kom alla andra värdar. De började kvällen med presentation och sedan ett afro-pass. Det såg riktigt roligt ut. Efter det så var det ännu mer tjöt och lite mat. Elina vandrade från famn till famn. Hon var jätte duktig hela kvällen.

Tack alla för en trevlig kväll.

Pappa Mille fyller år

Igår fyllde Elinas pappa 24år. Första födelsedagen som pappa. Vi firade inte så mycket eftersom vi var så trötta. Jag och Elina hade vart hos min mormor på minnes stund för en gammal släkting, trevligt att träffa folket. Mille fick i varjefall en bukett blommor. Sen fick han laga mat, jag somnade i soffa. Jag vet att jag inte är världens bästa flickvän just nu men jag lovar att gottgöra det vid ett senare tillfälle.

utelåst!!!

Japp det blev jag i natt, natten mellan onsdag-torsdag. Jag börjar från början.

Vi går och lägger oss som vanligt. Plötsligt vaknar jag av att Zigge står och gnäller vid sängen. Jag förstår direkt vad han vill eftersom han har vart dålig i magen i några dagar nu. Jag väcker mille och försöker få honom att gå upp och gå ut med Zigge. Men näpp han orkar inte säger han. Så jag tar mig upp i sängen och får tag i en fleectröja och ett par mjukisbyxor. På med skor och jacka och ut genom dörren. Ner för trappan och ut. Zigge stackarn drar mig till rabatten där han gör vad han behöver. Vi går tillbaka till dörren och jag ser den slå igen. Jag känner efter i fickan efter nycklarna Inga nycklar där. H*lvete! tänkte jag. Jag letar efter några små stenar som jag kan kasta på fönstret, tur att vi bor på första våningen. Men det är inte lätt att hitta några stenar när de precis har sopat upp allt grus från vägen. Jag springer runt till framsidan och känner på dörren där, den är också låst. Men där hittar jag i varjefall lite små stenar att kasta. Jag kastar dem på fönstret samtidigt som jag ropar och busvisslar. Någon måste ju vakna tänkte jag. Men nej då. Jag upprepar proceduren i över en timme. Springer fram och tillbaka för att känna på dörrarna, håller tummarna för att tidningsbudet ska komma eller att securitas ska åka förbi som de gör på natten. Men nej inget tidningsbud, ingen securitasbil. Vad ska jag göra. Jag fryser och är riktigt trött och jag känner att värken i magen börjar komma smygande. Efter ytterligare några minuter kommer jag att tänka på äldreboendet en bit bort, de måste ju ha en telefon. Min telefon låg på laddning hemma, visst är det typiskt. Men väl borta vid äldreboendet var det ingen som öppnade. Jag överväger att gå till mamma och pappa. Jag gör så. Efter en obehaglig promenad dit (det är en del konstiga bilar som åker runt på natten, undra vad de gör egentligen) står jag tillslut utanför deras dörr. Jag plingar på och helt plötsligt stor gråter jag. Dörren öppnas av en chockad pappa och mamma som undrar vad jag gråter för och vad jag gör där. Hulkande får jag fram: "inga nycklar", "fryser". Mamma förstår direkt medans pappa står frågande kvar i dörren och frågar mamma vad jag säger. "Stäng dörren hon fryser" säger mamma och pappa börjar nu förstå vad det är som har hänt. Jag får på mig en till fleecetröja och ett par tjocka vantar. Men när jag äntligen börjar få tillbaka känslen i fingrarna så bränner det. Mamma tar på sig lite kläder och får med mig till bilen och sjuktsar hem Zigge och mig. Hon följer oss upp och in i lägenheten. Mille sover fortfarande och vaknar inte nu heller. Mamma åker igen. Jag gråter fortfarande och har vid det här lagret riktigt ont i magen. Jag slänger in vetekudden i micron och tar mig en stark värktablett. Nu äntligen vaknar mille och frågar "varför gråter du?" "jag har vart ute i nästan 2timmar! Jag fryser, har ont i magen och är riktigt trött" "varför gick du inte in då?" "Min nycklar ligger här inne och dörren var låst!". Ibland blir man riktigt trött.

Efter ytteligare en halv timme så kommer jag äntligen i säng. Jag somnar gott och helt plötsligt vaknar Elina. Jag väcker Mille som sover hårt. "Ta hand om Elina hon är hungrig" säger jag till honom till svar får jag "kan inte du göra det jag är trött". Nu höll det på att brista för mig igen, "Nä jag har redan vart ute i två timmar om du redan glömt det, du får ta henne!".

Nu idag när jag pratade med han hade han redan glömt allt som hände i natt. Killar, säger jag bara. Och han som säger att han inte sover hårt.

Tur att mamma och pappa bor så pass nära som de gör. Vad skulle jag annars gjort? Frusit ihjäl? Det var inte frost på bilarna då men när mamma gick upp på morgonen så var det så hon fick skrapa rutan. Så det var riktigt kallt.

Tack mamma!!!!

Mille..... sov inte så hårt! i varjefall inte när din sambo är ute mitt i natten och inte kommer hem inom rimlig tid.

Denna dagen har gått åt till att försöka vila, jag är riktigt trött. Och sedan har vi vart ute och gått en liten sväng (med nycklar) och försökt planera dopet lite.

Jag kommer nog aldrig mer att gå ut utan mina nycklar. Hoppas att jag lär mig av mina misstag!

Elinas första "resa"

På söndags förmiddagen ringde milles pappa och undrade om vi ville hänga med till Göteborg en sväng. Efter lite övervägande så bestämde vi oss för att hänga med och sedan sova över i hans kusins hus. Så vi började packa, helt otroligt vad grejer man måste ha med sig när man ska åka iväg med ett litet barn och en hund och sen så vi då förståss.

Bilturen ner gick riktigt bra och Elina låg och tittade ut genom fönstret nästan hela tiden. Zigge sov som en stock som vanligt.

Kvällen var trevlig med god mat och gott sällskap.

Natten tillbringade Elina i ligginsattsen till vagnen. Det gick faktiskt riktigt bra. Hon sov riktigt bra den natten men det gjorde inte Zigge. Han hade fått mat under bordet när vi inte såg och vi åt grillat kött (med massor av kryddor på). Stackarn hade riktigt ont i magen. Så kl 6 på morgonen var det bara för mig att ta på mig kläderna och ge mig ut för att gå. Jag har nog aldrig vart med om att det vart så lugnt och tyst i Göteborg Riktigt skönt. Solen sken redan då men det var riktigt kallt.

På måndagen åkte vi till en brödfabrik, det luktade underbart gott, och till en grossist firma. Detta stället hade allt! De hade svenska produkter, Iranska produkter, ja de hade produkter från hela världen skulle jag tro. Riktigt roligt att se. Fast köttdisken kunde jag hoppat över att titta på. För där i låg bland annat ett ko huvud, kotestiklar, klövar av olika slag och lammhuvuden. Usch! Det såg riktigt äckligt ut. Efter att vi gått runt i denna affären i över en timma så gick vi vidare till en annan affär precis igemte som hade samma ägare. Fast där såldes inte livsmedel utan möbler och liknade. Vi fyndade ett fårskinn till Elina, riktigt fint och billigt. Det fanns fårskinn som liknade Zigges päls när han är lång hårig och det fanns långhåriga, det fanns massor av olika slags skinn.

Sedan åkte vi hem till Milles farbror och åt sedan åkte vi hem.

En riktigt lyckad liten mini resa. (tyvärr lämnade vi kameran hemma, efter som batteriet var slut och vi hittade inte laddaren)

Hoppas att alla har haft en bra påskhelg

Påskafton!

Idag har vi vart ute på Hökensås och ätit påskmat. Väldigt gott.

På vägen ut så tog vi omvägen förbi Habokyrka, tyvärr var den inte öppen så Mille kundei nte visa mig hur den ser ut innuti. (Vi letar efter en mysig kyrka till Elinas dop.) Men den var väldigt fin utan på i varjefall.

Ute på campingen var det massor av folk och massor av hundar. De som vi hälsade på var min familj, mormor och morfar, och A-M's familj (min moster). Vi var även borta hos Alex ock hälsade en kortis. En promenad i skogen var given i det fina vädert. men tyvärr slutade även denna dagen med en oerhörd smärta i magen. Så vi stannade inte så länge som vi hade önskat.

Kvällen slutade även denna i soffan med en varm vetekudde på magen. Men denna gången så tittade vi på film. En riktigt bra och mysig film men med ett sorgligt slut. Jag kommer nog att se den många gånger till.

(Kameran glömdes hemma)

Grillad på långfredagen

Nu var årets första grillning gjord. Ute på mormors altan i stålande solsken. Underbart. Vi grillade kött som vi åt med potatissallad och grönsallad. Mycket gott var det. Sällskapet bestod av mig, Mille, Ronja och Rickard. Elina var också med med men hon sov i sin vagn största delen av tiden. Zigge var också med men han fick ingen mat, bara lite gurka.

Tyvärr slutade det inte så roligt för min del eftersom jag fick så där ont i magen igen. Så de fick avsluta utan mig. Och kvällens planer ställdes in. Vi får åka och titta på valpen en annan dag när jag mår bättre helt enkelt. Så istället för valp-mys så tillbringade jag kvällen i soffan med en varm vetekudde på magen. Hoppas att morgon dagen blir bättre.

Onsdag, en uppdatering

Här kommer lite bilder. (Jag förstår inte riktigt hur en del mammabloggare hinner med att skriva.) Det händer massor på dagarna som jag vill skriva om men känner inte riktigt att jag hinner, även om man inte gör så mycket så försvinner tiden.
I lördags var det mycket som hände. Det var dopsamling (information om dop). Sedan fick Mille släppa av mig på Eurostop för att jag ville klippa mig. Håret blev ca 25cm kortare och det känns riktigt skönt. Sedan tog vi en promenad vid vättern, Zigge badade. 50års kalas uppe på göransberg. Stefan som fyllde år, han fyllde igentligen den 1 april, grattis grattis. Det var god smörgåstårta och en himlans god paj. Sedan åkte vi till mormor för att visa upp Elina för mina släktingar från gbg. Hela dagen var mycket trevlig men otroligt tröttsam.

I måndags var det underbart väder, så jag och Elina tog en promenad ner till friskis i huskvarna. Riktigt skönt. Där tjötade vi med Helena och Hanna, mycket trevligt.


Fint väder under tiden vi promenerade.

Igår, tisdag, var det en lugn förmidag och sedan åkte vi bussen till staden för att träffa Ronja. Väl där så övade vi att åka rulltrappa med vagn. Det är betydligt mycket svårare än det ser ut. Men jag tror att jag fixar det, om jag skulle behöva göra det själv. Var även förbi biblioteket och lånade tre böcker som jag ska försöka läsa, så det inte bara blir till att titta på tv på dagarna.

Idag var D och T från jobbet här på besök, trevligt med besökare som tar med sig hembakat fika. Riktigt trevligt att få tjöta om allt möjligt. Jag fick en present från mina söta jobbarkompisar, 45 minuter massage. Hur underbara kan de vara igentligen? Precis vad jag behöver.

Det första leendet fångades idag på bild. Hon är helt underbart söt min älskling! Om hon bara kunde förstå att man ska sova på natten snart.

Visst ser hon lite busig ut...

Sov gott! Det håller jag tummarna för att både jag och Elina ska få göra.

äntligen hemma....

Nu är jag äntligen hemma från sjukhuset. Fick åka in akut i onsdags, på min födelsedag. Men jag börjar från början tänkte jag.

Onsdag 1 April.
Underbart väder, solsken och blå himmel. En nöjd och tyst Elina. Underbaraste Ronja på besök, hon hade med sig gott fika och den bästa födelsedagspresenten (två biljetter till relaxen på rosenlund och barnvakt under tiden som vi är där). Vi tog en skön promenad i solen och såg tussilagon. Äntligen kändes det som att våren var här. På "förmiddagen" hann jag plocka undan lite och släng in en maskin med tvätt. Vid halv sju skulle gästerna komma, (familjen + mormor och morfar). Vi skulle fira min födelsedag. Jag började få ont i magen men tänkte att det troligen skulle gå över (18:30) så jag plockade fram fikat ochförsökte vara trevlig. Vid 19:00 kunde jag inte vara trevlig längre utan satt mest tyst och såg vit ut i ansiktet enligt pappa. Vid 19:30 ringde vi akuten och fick beskedet att vi skulle komma in direkt. Johan och Anna fick ta hand om Wilmer, mamma fick ta Zigge och Mille följde med mig. På väg till bilen fick jag jätte ont i magen så att benen vek sig. När vi kom in så kunde jag knapp gå/stå eller prata utan bara skrek och grät för att jag hade så ont. Vi fick ett rum direkt. (Jag minns inte så mycke här ifrån). Vi fick vänta ett tag innan de gav mig något smärtstillande. När jag skulle få första sprutan var det så illa att jag hade panim och kunde inte vara still utan skrek rakt ut och ålade mig som en mask, ungefär. Sprutan hjälpte inte men de ville vänta en stund till för att se ifall det skulle hjälpa. Jag fick ännu en spruta, inte heller denna hjälpte. Det tog ytterligare en timme innan de insåg att inte heller denna hjälpte. Så äntligen fick jag något som hjälpte, något som liknades vid morfin.

Tack vare morfinet kunde läkaren undersöka mig. Sedan tog det ytterligare en stundo ch äönnu en spruta innan nästa läkare kunde undersöka mig. De var nästan säkra på att det var njursten, men de ville vänta över natten för att se vad som hände och för att jag skulle få genomgå en skiktröntgen. Så jag blev inlagd över natten. Jag sov inte särskilt bra den natten kan jag säga.

Torsdag.
Mest väntan på att få göra undersökningen. Mår hyfsat ok tackvare all smärtlindring. Fick tillslut åka iväg till undersökningen. Där fick jag ligga på en brits och åka igenom något som kan liknas vid en stor munk några gånger. Fick efter ett par timmar reda på att det inte fanns några njurstenar ivarjefall. Positivt det men vad var det som gjorde att jag fick så ont då? Läkarna bestämmer att jag ska stanna ytterligare en natt för observation. Får en tv till rummet så jag ska kunna hålla mig sysselsatt och så att timmarna går lite fortare.

Fredag.
Får flytta till ett annat rum. Läkaren berättar att de u vet var som är felet med mig. Livmodern har inte dragit ihop sig som den ska utan den har svullnat och trycket på ena njuren och på ena urinledaren, som också svullnat. Så det blir stopp och organen fungerar inte riktigt som de ska, det är därför det gör så ont helt plötsligt. Han berättar också att smärtan som uppstår (som jag har känt) kan liknas den som man får vid ett njurstensanfall. De tror att detta ska försvinna av sig självt men de vill kontrollera om en månad. Och óm det inte har fixat sig tills dess så ska de troligen kunna fixa det åt mig där inne. Blir utskriven vid 12.

Så nu är jag äntligen hemma hos min underbara lilla familj. Jag är otroligt trött och sliten. Men enligt läkaren så ska jag försöka leva som vanligt trots att jag har ont (inte lika ont som jag hade när vi åkte in men en konstant värk finns där). Jag ska inte stressa eller ut och springa, men gärna ut och gå. Och skulle jag få ett "anfall" så har jag fått hem starka smärtstillande.

Jag var ute och gick en liten sväng innan med mamma och hundarna. Vi hamnade hoss mormor där vi fikade ute på altanen. Premiär för fika ute för min del, underbart skönt.

Skönt att vara hemma, nu ska jag gå och lägga mig i vår sköna säng....